Hur förenar vi digitalisering och design i nödvändig innovation?

De flesta har redan förstått hur fundamentalt digitaliseringen påverkar marknad, organisation och innovation – och våra framtida affärsmöjligheter. Fler och fler förstår nu också vilken roll design spelar för att kunna ta tillvara möjligheterna och göra idéer framgångsrika. En del går så långt som att hävda att de mest innovativa företagen i världen är de som integrerar design i innovationsprocesserna.

Enligt statistik från DMI (the Design Management Institute) är start-ups som drivs av design 228% mer framgångsrika än andra. Flera studier har samtidigt visat att varje dollar som investeras i design, ger 2-100 dollar tillbaka.

Samtidigt. Fler och fler riskkapitalbolag/ private equity-bolag öppnar upp för nya sätt att innovera sina bolag utifrån digital teknologi. De vill se snabba resultat. De styr top-down, ofta från styrelsenivå för skapa kraft och utrymme för innovation utanför inrättade strukturer.

Leading Business samarbetspartners professor Peter Händel vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Jens Ohlson vid Stockholms universitet har utvecklat en innovationsmodell (DPM, Digital Paths Method) som tar utgångspunkt i disruptiv teknologi. Modellen fungerar bäst när den är förankrad ända upp på styrelsenivå.

Flera venture capital-företag i USA knyter nu strategiska designers till sina utvecklingsteam. Europa släpar lite efter i utvecklingen. Kanske beror det på bristande insikt om potentialen, behovet eller rentav förståelsen för designens betydelse i affärsutvecklingen. Att design enbart handlar om förpackning är helt klart en ålderdomlig syn.

Rollen som design partner i utvecklingssammanhang är förvisso ganska ny. Google Ventures gick i bräschen genom att städsla Braden Kowitz för sådär fem år sedan. Här i Sverige är det närmast Ted Persson, som grundade Great Works, som nyligen gick till EQT Ventures. Till Resumé sa Ted Persson att ”Design och produktpaketering har blivit game changers i teknikvärlden.”

Av det läser vi att det alltså är design, inte teknik, som särskiljer de framgångsrika digitala produkterna. Eller?

Ny teknologi är redan här. Ny design på intåg. Nya sätt att innovera prövas. Någon som har sett nya sätt att organisera innovation?

Vad är det man vill åstadkomma? Insikten om att man inte kan ha ett och samma utvecklingsteam år efter år finns där. Hur och var injicerar man detta ’nya’ alla vill åt? Vägen framåt stavas det engelska ”disruption”.

I september 2015 hade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Disruptionen börjar här” (man syftade på Silicon Valley). På rubriken följde en ingress som började med: ”Ordet disruption finns inte ens på svenska.” För att sedan konstatera att ordet ändå används som en beskrivning på ”den kraftfulla omstöpning av ekonomin som följer i digitaliseringens spår.”

Ordet disruption, som alltså inte finns på svenska, kan paras med teknologi (disruptiv teknologi, vilket syftar på den tekniska aspekten av digitaliseringen som tvingar fram nya sätt att innovera och skapa nya möjligheter); disruptiv innovation och disruptiv marknadsföring som båda ofta hördes och lästes om för sådär plus tjugo år sedan.

Och visst, redan 1996 skrev Jean-Marie Dru, styrelseordförande i det globala reklambyrånätverket TBWA/Worldwide, boken ”Disruption. Overturning conventions and shaking up the marketplace.” Sedan dess har han i flera böcker återkommit till fenomenet. Dru formulerar det i termer av att avslöja de kulturella begränsningar och konventioner som formar vårt sätt att tänka och som därför ligger i vägen för nya, kreativa tankar och lösningar. Och hur viktigt det är att lägga dem åt sidan för att ge plats för helt nya tankar – för att förändra, istället för att reagera på förändringar.

Oavsett tidsepok, oavsett vilket skifte, kokar begreppen disruption eller disruptiv (förlåt att jag upprepar mig, ord som inte finns på svenska (sic.)) ner till att det krävs olika typer av kompetenser, perspektiv och förmågor för att hitta nya kreativa och lönsamma lösningar. Idag 2016 lika avgörande för nästa steg in i framtiden som det var för 20 eller 70 eller 120 år sedan.

Tjugo år senare räcker. Det är lika viktigt nu, idag, att lägga begränsningarna åt sidan och ge plats för det nya. Insikten finns ju. Men den svåraste frågan kvarstår: Hur?

Låt oss rekapitulera:

  • Digitalisering är en fråga om överlevnad, oavsett om det är en smartare core business, en förlängning eller breddning av befintlig verksamhet, eller (fortfarande mer sällan) en transformation av affärsverksamheten.
  • Design kan uppenbarligen bli en konkurrensfördel, parad med produktutveckling och marknadsföring.
  • Det gäller bara att hitta rätt individer.
  • Det gäller bara att skapa en kultur, ett ”innovation space”, som både tillåter och skyddar en disruptiv organisation inom organisationen.

Enkelt? Maila mig i så fall 🙂

Nästa gång fortsätter vi att titta på hur man bara kan skapa en sådan kultur.

 

Källa till diagrammet:

http://www.dmi.org/blogpost/1093220/182956/Design-Driven-Companies-Outperform-S-P-by-228-Over-Ten-Years–The-DMI-Design-Value-Index

 

Leave a Comment

Share This