Förändring, Företagskultur, Ledarskap, Organisation

Är stora organisationer på utdöende?

Självstyre, holocracy, teal, cirklar….

Termer, teorier och idéer är många, liksom dem som prövar. Och de nya sätten att organisera har någonting gemensamt – någon form av självstyre. Är de stora, traditionellt strukturerade organisationerna på utdöende?

Många tror att flera organisationer kommer att gå denna väg. Att de stora organisationerna är kolosser som kommer att implodera för att de inte klarar av att ställa om till att bli mer agila.

Vi kan se att det görs många initiativ i de stora koncernerna för att motverka dessa risker. Vissa mer framgångsrika än andra. Lean, Agile, SAFe, ja, initiativen är många!

Det jag kan se som en risk i dessa initiativ är att man inte tar bort något av de gamla strukturerna i organisationen. Snarare bygger man på nya lager av strukturer. Detta riskerar då snarare att motverka ambitionen att skapa flexibilitet, dynamik och innovation.

Därmed inte sagt att de nämnda metoderna inte är bra. Men, metoderna behöver få rätt förutsättningar för att man ska lyckas med att implementera dem i en organisation!

Jag tänker att det vi behöver här är modiga ledare som vågar se på de interna strukturerna med mer kritiska ögon. Som vågar ifrågasätta och snarare skala bort lagren av strukturer. Detta för att skapa nya, mer moderna och flexibla arbetssätt som bättre passar för människor i dag. Som vågar utmana de inbyggda hierarkierna styrda av makt och ego, för att bygga en annan typ av värdegrund. En organisation där innovation och självledarskap kan frodas.

Att det krävs ett helt annat ledarskap än i våra stora, traditionellt strukturerade organisationer blir tydligt. Om fler förmågor ska komma till tals, samarbeta och inte mikro-styras – vilket ledarskap behövs då? Om kontroll och politik ska checka ut till förmån för en snabbfotad entreprenöriell kultur – vilket ledarskap behövs då?

Vad tänker du kring detta?

Read More
Förändring, Ledningsgrupp, Organisation, Syfte

Hur du integrerar ert syfte med era strategier

Vad är ditt företags främsta anledning till att existera? Var kan ni ha en unik, positiv inverkan på samhället? Nu mer än någonsin behöver du som ledare ha bra svar på dessa frågor.

Hur kan vi som företag bidra med mer än "bara" business as usual? Pandemin, kravaller och demonstrationer i USA, klimatkris mm. ställer det vanliga på ända. Vi behöver agera i nya banor som ledare och organisationer!

Organisationer som inte vill se dessa förändringar kommer att påverkas på ett eller annat sätt. Om ledningarna istället väljer att se potentialen i att bli syftesdrivna så finns det en enorm hävstång här. Både vad gäller lönsamhet, hållbarhet och inte minst engagemanget hos medarbetarna.

Utmaningen är att gå från att syftet är något som saknas helt eller finns på intranätet till att göra det levande i hela organisationen. Syftet behöver få genomslag i allt vi gör. Alltifrån hur vi samarbetar med våra olika intressenter, hur vi organiserar oss, hur vi styr och leder verksamheten till hur vi producerar våra tjänster och varor. Då först blir vi på riktigt en syftesdriven organisation.

Många ledningar tycker att det är svårt att se vägen framåt, och hantera alla olika intressen, anställdas, samhällets, leverantörernas, miljöns, kundernas och aktieägarnas, samtidigt. Spänningar och kompromisser finns i överflöd när vi strävar efter att anpassa våra affärs- och samhällsmål; att integrera syftet som hjärtat i våra organisationer; och att leverera efter eget syfte.

Så hur gör vi då?

Börja med att se över era strategier, något du kanske ändå behöver göra efter corona-pandemin. Varför inte arbeta med en strategiprocess utifrån ert syfte, för att skapa kraft och engagemang i hela organisationen?

Utifrån de framtagna strategierna kan du sedan hitta riktningen framåt och se vilka aktiviteter som behöver genomföras i just din organisation.

Read More
Förändring, Ledarskap, Självstyre

Tillitsbaserad styrning i praktiken

Tillitsbaserad styrning i praktiken i en extrem kris…. Går det?

Jag hade i dag ett samtal med en kollega om hur vi i Sverige förhåller sig till de rekommendationer som vi har att följa.

Det gjorde att jag började reflektera lite… Min upplevelse är att det digitala distansarbetet är ett ypperligt sätt att få bekräftelse på att principerna i Teal fungerar. En chef kan inte vara inne och detaljstyra och kontrollera allt som medarbetaren gör utan måste ha tillit till att medarbetarna faktiskt vill och kan leverera resultat i den digitala världen.

Tillitsbaserad styrning, som det kallas i den offentliga världen, har många likheter med det vi pratar om i Teal och liknande organisationer.

I mitt samtal så lyftes mina tankar ytterligare en dimension. Har ni tänkt på att vi svenskar upplever tillitsbaserad styrning i praktiken just nu. Det är något som verkar fungera riktigt bra! Regeringen och Folkhälsomyndigheten styr inte med förbud utan med rekommendationer som vi till största delen efterlever.

En av invändningarna till att gå mot Teal-perspektiven är just att det ”aldrig kommer att fungera” i vårt företag…. Hur ska vi som ledning kunna lita på att medarbetarna faktiskt gör det de säger att de ska göra?

Min slutsats är att tillitsbaserad styrning eller Teal fungerar alldeles utmärkt! Vi får det att fungera i ett extremt krisläge som det vi befinner oss i nu. Borde vi då inte kunna få det att fungera i ett företag i det ”nya normala”?

Hur tänker du kring detta?

Read More
Ledarskap, Medarbetarskap, Syfte

Hur stor är din sweet spot?

Hur känns det att kanske börja åka in till kontoret igen till hösten? Att gå tillbaka till det" vanliga" livet med pendling, stress och andan i halsen?

Kanske börjar det bli dags att tänka i andra banor? Kanske har du helt enkelt vuxit ur din roll och ör uttråkad, det är dags att söka sig vidare men du kanske inte vågar eller orkar just nu.

Att du trivs med ditt arbete kokar ofta ner till hur väl ditt jobb överensstämmer med din känsla av mening. Där du arbetar, den roll du har, att du känner att det jobb du utför gör en positiv skillnad.
I rubriken använder jag ordet sweet spot. Och, vad menar jag med det?
Jo, jag tänker att det finns fyra områden som är viktiga att beakta för att hitta vårt purpose, vår känsla av mening på jobbet. Jag använder det engelska ordet purpose för att jag tycker att det omfattar mer än vårt svenska ord syfte.

Har du fokus på att:
  1. "Bara" göra ditt jobb. Du går till jobbet och gör det du ska göra men inte mer.  Utför dina uppgifter mot ersättning och har inte ambition att göra så mycket mer
  2. Få arbeta med det du är bra på. T ex att du har en specifik kompetens eller erfarenhet som du får arbeta med och vill utveckla
  3. Bidra med det du älskar att göra. Du känner dig passionerad, innovativ och engagerad, du brinner för det du gör
  4. Göra skillnad för en bättre värld, att ha ett utåtriktat fokus på att bidra positivt till något större än dig själv.

Sweet spot uppstår när dessa fyra områden överlappar varandra och hur stor din sweet spot är beror på hur mycket av de fyra områdena som överlappar varandra. För att skapa en stor sweet spot så behöver du utmana dig själv i att upptäcka ditt eget purpose. Och därefter våga titta på hur väl det stämmer överens med de tre andra områdena.
Du behöver kanske rannsaka dig själv och fundera över vilket fokus du har i dag. Går du till jobbet bara för att få ut en lön och kanske bara väntar på att klockan ska bli 17.00 så att du kan få gå hem och börja leva det verkliga livet? Eller är du så karriärfokuserad så att du inte hinner med att leva? Vilket driv har du? När du väl har landat dessa reflektioner så kan du hamna i en situation där du inser att behöver göra något radikalt för att må bra.
Det kanske till och med är så att detta är något du verkligen vill göra för att ditt purpose är så viktigt att du helt enkelt inte kan gå emot det.

#purposeexperience #purposeexpedition #leadingbusiness #leadership #syfte #engagemang #meningsfullhet #organisation #teal #purpose #syftesdrivetledarskap #syftesdrivenorganisation

Read More
Ledarskap, Organisation, Syfte

Leda på distans i en syftesdriven organisation

Leda på distans i en syftesdriven organisation

Många av principerna som används i syftesdrivna organisationer passar väldigt bra för att driva en verksamhet på distans. Att leda medarbetare på olika håll i landet eller globalt genom digitala verktyg kräver att vi ger dem mandat att utföra sitt jobb självständigt. Som ledare behöver vi släppa vårt eventuella kontrollbehov och visa förtroende och ha tillit till att de är engagerade och vill göra ett bra jobb.

Det blir ett bra praktiskt exempel på när självstyre kan fungera riktigt bra! Men ditt ledarskap sätts på prov här!

Så, hur kan du göra då?

Här kommer några förslag:

  • Ha regelbundna samtal med var och en i ditt team. Det behöver inte vara några långa möten men dina medarbetare känner att du bryr dig om dem. Att du är intresserad av hur de mår och hur det går för dem.
  • Genomför ett kort digitalt möte med teamet varje morgon. Inte heller detta behöver vara något långt möte, kanske 10-15 minuter. En kort avstämning för att alla ska känna att de vet var de står inför dagens arbete
  • Var öppen för att diskutera alternativa sätt att lösa problem och hantera olika frågor. Den digitala världen gör att vi behöver tänka annorlunda, mer kreativt och vara mer flexibla. Den nya lösningen kanske till och med kan bli bättre!
  • Sprid information så mycket det gör så att alla kan få möjlighet att ta del av den. Det kan bli svårt att komma vidare med sina uppgifter annars.
  • Våga vara personlig! Du känner dig säkert orolig, rädd eller har andra känslor inför den rådande situationen. Med all säkerhet så har dina medarbetare samma typ av känslor så det är oerhört viktigt att våga vara mänsklig i denna situation. Att våga mäta varje medarbetare utifrån var den befinner sig känslomässigt.
  • Hjälp varandra att skapa en struktur för att jobba hemma. Det kräver disciplin och en annan struktur än när vi sitter på kontoret och jobbar.

En sak är säker, ingen av oss har facit för hur vi ska hantera denna nästan surrealistiska situation vi alla befinner oss i. Jag är helt övertygad om att den mänskliga sidan av ledarskapet är viktigare än någonsin. Det hela kokar ner till hur vi kan stötta och hjälpa varandra i detta extremt svåra läge.

Read More
Ledarskap, Medarbetarskap, Syfte

Skapa dig tid för reflektion i dessa kristider!

Det är viktigt att skapa sig tid för reflektion i kristider! Kris är något vi i Sverige har varit förskonade ifrån under mycket lång tid, då kan det vara svårt att navigera sig i det nya svåra.

Allt som händer runt oss just nu med corona väcker mycket tankar och reflektion hos mig. Omställningen till ett mer lokalt och ”närvarande” liv ger direkta positiva effekter på klimatet. Men, den skapar ju naturligtvis ännu mer skrämmande negativa effekter som vi inte ens kan förutse ännu. Då tänker jag kopplat till företagande, ekonomi och sysselsättning till exempel.

Men, jag känner ändå att denna tid kanske kan bidra till något bättre och mer hållbart liv för oss alla. Att vi tillsammans kan börja agera annorlunda! Vi kan ju redan se att det går att göra saker annorlunda när vi ställs inför faktum, att det inte finns något val.

Flera av oss har inte ens varit med om en lågkonjunktur vilket kan göra att vi står handfallna inför vad som behöver göras och prioriteras. Att vara ledare under denna tid har många utmaningar! Det är viktigt att i kristider som denna reflektera och landa i sitt eget ledarskap, annars kommer du ha svårt att leda andra.

Min fråga till dig;

  • Funderar du som chef och ledare pÃ¥ hur du kan göra saker annorlunda för att skapa ett mer hÃ¥llbart företag som är bättre rustat inför framtiden?
  • Vad behöver du göra som ett första steg?
  • Hur kan du trygga sysselsättningen i ditt företag och samtidigt bidra till ett hÃ¥llbart företag och värld?
  • Hur kan du i en kris skapa meningsfullhet pÃ¥ jobbet?

Är detta frågor som du överhuvudtaget har reflekterat över tidigare?

Read More
Förändring, Företagskultur, Ledarskap, Organisation, Självstyre, Syfte

Reinventing organizations – en introduktion Del 2

Vad är fördelen med en självstyrande organisation?

Några positiva effekter av självstyre:
- Snabbhet till beslut
- Flexibilitet
- Ökat kundfokus
- Högre engagemang och tillfredsställelse på jobbet
- Mer ansvarstagande
- Ökad innovationsförmåga

Självstyrande organisationer utmärks av:

1. Självstyre
2. Helhet
3. Högre syfte

I traditionella organisationer tillåts självstyre i viss utsträckning så länge uppsatta mål nås och givna strukturer följs. Om det inte fungerar så finns det alltid en chef som kan gå in och styra upp arbetet på banan igen. Nästa steg i utvecklingen är att självstyrande grupper arbetar med konsensusbeslut men fortfarande inom en viss hierarkisk struktur. Konsensusbeslut kan vara bra för att få alla med på tåget men nackdelen är att det kan ta lång tid och det går inte göra något åt frågan innan teamet har nått ett beslut. Risken finns att man kompromissar och tar ett beslut som ingen är nöjd med.

I den här typen av självstyrande organisationer så har vi fört ut beslutsfattandet ända ut till individen i organisationen. Som stöd för detta införs då olika typer av processer för beslutsfattande och rådgivning.

Självstyrande organisationer i den bemärkelsen har några grundläggande karaktäristika:

  • Strukturer och processer baseras på en övertygelse om att människor vill väl, att man kan lita på dem och att de tar ansvar.
  • Teamen organiserar sig utan en ledare. Om de behöver hjälp utifrån så kommer de att fråga om det, men den tillfrågade personen kan bara ge förslag, inte fatta beslut.
  • Organisationsscheman saknas helt.
  • Befattningsbeskrivningar och jobbtitlar saknas helt.
  • Alla funktioner utförs inom teamet, vilket gör att det blir väldigt få (eller inga) uppgifter över till stabsfunktioner.
  • Kollegor inom en självstyrande organisation behöver få lära sig viktiga principer såsom beslutsfattande, konflikthantering, kommunikation, spridning av information, mötesfacilitering etc. Utan denna kunskap så kommer inte strukturen att fungera.
  • Organisationer byggs ofta upp runt små självorganiserande team, ca 15-20 personer.

Kan man transformera en organisation till att bli Teal?

Att vända en organisation från Orange till att verka utifrån Teal är en utmaning och kommer att ta tid. Men självklart så går det!

Det är oerhört viktigt att ha med både VD och styrelse i ett sådant arbete då det är ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det är en resa som ställer våra invanda beteenden och attityder på sin spets. Jag är säker att vi har mycket att vinna på att påbörja den resan eftersom det kommer att krävas ett annat sätt att leda våra företag. Detta även om vi inte har ambitionen att bli ett renodlat TEAL-företag, en del kanske är nöjda med att komma en bit på väg i den resan. Vissa kanske inte vill göra sig av med sina chefer men de utvecklas till att bli coachande ledare istället.

Jag hoppas nu att ni har fått lite mer förståelse för vad självstyrande organisationer handlar om.

Det som behövs nu är modiga och nytänkande företagsledare som skulle vilja prova nya sätt att leda sina företag eller organisationer.

Vi behöver skapa grupper och organisationer som vågar pröva på nya sätt att arbeta och kunna utvärdera och snabbt förändra sig. Vi har inte facit på vad som är "rätt" väg att gå men vi behöver våga börja testa!

Är du en av de modiga?

Read More
Förändring, Företagskultur, Ledarskap, Organisation, Självstyre, Syfte

Reinventing organizations – en introduktion Del 1

Upplever ni utmaningar med?:

  • Svårigheter att få genomslag i ledarskapet
  • Behov av högre innovationskraft
  • Bristande engagemang
  • Snabba förändringar och komplexa problem
  • Stelbenthet i beslutsfattandet
  • Ovilja att ta ansvar

Då kanske denna artikel är värd att läsa för dig! 

Denna artikel handlar om syftesdrivna organisationer, eller Teal-organisationer som de också kallas.

Reinventing organizations är titeln på en bok skriven av Fredric Laloux och som snabbt har fått ett starkt genomslag hos både företagsledare, chefer och konsulter. Han beskriver helt nya sätt att organisera företag och här ger jag er en inblick i vad det handlar om egentligen.

I boken beskriver Laloux olika utvecklingsnivåer hos människor och man kan se att även organisationer och företag utvecklas utifrån dessa nivåer.

Utvecklingsnivåerna är grundläggande för att förstå Laloux´s resonemang.

Röd nivå

Den röda nivån kan liknas vid en vargflock. Det finns alltid en stark ledare, man eller kvinna, som alltid kan utmanas av någon annan person som aspirerar på den yttersta toppen.

Kriminella gäng är ofta organiserade på en röd nivå.

Den röda nivån har flera fördelar jämfört med ännu tidigare nivåer, nu kan man genom tydliga roller fördela arbetet på ett helt annat sätt än förut. Även om ledaren inte sitter kvar så länge så finns det i alla fall en ledare, som också fattar alla beslut.

Amber (bärnsten) nivå

På denna nivå har individer väldigt tydliga roller och ansvar och de löper inte samma risk att bli utmanade av någon annan som på den röda nivån. Armén och kyrkan är bra exempel på organisationer som drivs i enlighet med Amber.

Skillnaden är att det finns högre stabilitet och det gör också att arbetet går lättare att planera, vilket underlättar långsiktighet i verksamheten.

Verksamheter som drivs utifrån denna nivå värdesätter stabilitet, processer och formella roller.

Orange nivå

Den orange nivån kan symboliseras av en maskin, här värdesätts produktivitet och resultat. Man förtjänar position, rank eller förmåner utifrån vad man har presterat i form av resultat.

Den orange nivån är den absolut dominerande organisationsnivån i dag, du kan nästan välja vilket företag som helst som är målstyrt, och som strävar efter tillväxt och lönsamhet och du kommer att se att de är verksamma utifrån en orange nivå.

Grön nivå

Vi lämnar maskintänkandet och utvecklas vidare, här på den gröna nivån som handlar om "familjen". Istället för att vara extremt resultatfokuserade är drivkraften en stark gemensam värdegrund. Ambitionen att fatta konsensusbeslut och känslan av inkluderande är starka faktorer. Här är man inte beredd att göra avkall på sina värderingar till skillnad mot hur det kan vara på den orange nivån, där man kan tänka sig att göra det om det kan ge ett bättre resultat.

Medarbetarnas engagemang är en stark motivationsfaktor och en känsla av att tillhöra och harmoni i organisationen är viktigt för oss här.

Teal nivå

Nu har vi kommit fram till den nivå som Laloux beskriver ingående, Teal (mörk turkos). Metaforen för en organisation är EN enda levande organism. Ledarskapet är utspritt i organisationen och självstyre har ersatt hierarkierna. Fokus ligger på ett gemensamt syfte som utgångspunkt för att skapa resultat tillsammans, fortfarande utan att kompromissa med sina värderingar.

Tillit och eget ansvar med mandat är oerhört viktigt för dessa organisationer. Beslutsfattande har förts ut så långt det går till individer och grupper som bäst kan fatta besluten. Diskussioner förs i de grupper som ska driva arbetet framåt tillsammans och det finns även rådgivningsprocesser som ska stödja i beslutsfattandet. För att allt detta ska fungera behövs det kompetens hos samtliga kollegor vad gäller förmåga att ge och ta feedback, kommunicera konstruktivt och hantera konflikter.

Jag som arbetar i en Teal-organisation är sedd som en hel människa. Det handlar om att jag inte behöver spela en roll, hålla upp en fasad för att bli accepterad på jobbet. Här blir jag sedd och bekräftad som den person jag är.

Ökat engagemang

Det är många människor som i dag längtar efter att känna ett större engagemang på jobbet, att bli accepterade som den de är och att också få bidra med det de kan och brinner för. "Command and control" som länge har varit förhärskande accepteras inte längre utan många av oss vill kunna vara med och driva frågor, ta ansvar, fatta beslut och genomföra idéer. Här tror jag att Teal-organisationer har mycket att tillföra men vi har en bit att gå innan detta sätt att driva företag får ett ordentligt genomslag. Det finns en rädsla för att det blir kaos, att det inte kommer att finnas några strukturer etc. Här är det viktigt att vara tydlig med att strukturer finns men de ser annorlunda ut än i traditionellt hierarkiska organisationer. Jag tror inte på någon stor revolution utan snarare att vi tar små steg i denna riktning, testar och utvärderar och därefter tar ett nytt steg i utvecklingsprocessen. Kanske det handlar om droppen som urholkar stenen?

En av grundprinciperna i Teal-organisationer är självstyre och i nästa blogginlägg tänker jag gå in lite mer i detalj kring detta.

Read More
Företagskultur

Hur man undviker kulturkrockar vid sammanslagningar

Globalisering… Digitalisering….. Ökad konkurrens… Stora förändringar i vår omvärld…. Pandemi…. Listan kan byggas på med förändringar som påverkar företag i stort och smått.
 
Allt gör att vi måste värdera och bättre förstå organisationens kultur och dess inflytande på människor och prestation för att nå mål och visioner. Det blir påtagligt i samband med en sammanslagning.
 
Och det går att avsevärt förbättra oddsen för en framgångsrik sammanslagning eller ett lyckosamt förvärv:
 
Först och främst måste vi sluta se kulturens inverkan som något givet, något som måste genomlevas eller till och med överlevas. Kultur går att påverka.
 
Sedan måste vi bestämma oss för att börja leda kulturen proaktivt. Kultur handlar nämligen inte så mycket om vad människor gör, vilka uppgifter de utför, utan om vilket sätt de utför sina uppgifter på. Kultur refererar i första hand till en uppsättning beteendemönster som vi tenderar att tillämpa oavsett uppgift. Att förändra kultur handlar därför mycket om att förändra beteenden men också attityder.
 
Det finns sätt att maximera fördelarna och minimera konflikter och onödig stress när man slår samman två verksamheter. Nämligen genom att:
1. Skapa tillit
2. Underlätta genom specifika övergångsaktiviteter
3. Planera implementering
4. Använda konsulter (talar inte i egen sak ;-))
 
Det allra mest grundläggande är att skapa tillit. Det låter självklart. Men många gånger är trycket på ledningen efter ett förvärv väldigt stort, beslut fattas snabbt utan ordentlig information om orsaker och konsekvenser, tidiga åtaganden kanske inte kan efterlevas, och så vidare. En genomtänkt och konsekvent kommunikation är därför a och o.
 
Att på olika sätt synliggöra värderingar genom att bryta ner dem i beteenden, attityder och handling gör det möjligt att hitta gemensamma nya. Det kan göras till exempel i intervjuer och fokusgrupper, eller genom att observera hur möten går till. Att tidigt sätta en möteskultur är en effektiv hjälp till att hitta ett gemensamt sätt för interaktion och samarbete.
 
Andra övergångsaktiviteter som events kring teman, tillfällen får ledningen att synas och besvara frågor, underlättar också övergången från två separata organisationer till en sammanhållen grupp.
 
Sätt upp guidelines för implementeringen. Det finns flera saker att följa och några fallgropar man bör undvika. Var generös med information och ta reda på vad människor vill veta (inte bara vad de borde veta). Igen, en genomtänkt och konsekvent kommunikation från Dag 0 och ett år framåt är till stor hjälp för att underlätta sammanslagningen.
 
Hantera konflikter och olikheter, men håll ordning på vad de handlar om: Är det skillnader i mål och värderingar eller bara frustration? Och hantera målkonflikterna. Värderingar och mål är sammanvävda och vi kan inte ändra det ena utan att det andra påverkas. Genom att använda konsulter i processen finns objektivitet hos en tredje part, som också kan lyfta frågor tidigare och sortera i vad som är presenterade eller underliggande problem.
 
Till sist, kom ihåg att alla får en smekmånad. Men den går över. Repetition är kunskapens moder. Det gäller även vid sammanslagningar.
Read More
Ledarskap, Medarbetarskap, Självstyre, Syfte

Helhet – Vad är det för flum?

Vad är det för flum att börja prata om helhet på jobbet?`

Helhet, som är en princip för att utveckla Teal-organisationer, kan upplevas som flummigt och ogreppbart. För mig så är snarare denna princip väldigt viktig för att lyckas utveckla din organisation till en framgångsrik och hållbar organisation även i framtiden. Här förklarar jag mer vad det handlar om egentligen:

I detta inlägg tänker jag reflektera lite kring begreppet Helhet, som är en av nyckelprinciperna inom Teal och självstyrande organisationer. Som jag nämnt i tidigare inlägg så kännetecknas så kallade Teal-organisationer av tre viktiga principer:

  1. Självstyre
  2. Helhet
  3. Högre syfte

Helhet; vad menas med det och vad kan det få för konsekvenser för organisationer?

Vi behöver knyta begreppet helhet till en organisatorisk kontext och då kan vi använda lite olika förhållningssätt:

  1. Organisationen är fylld av människor. Vad betyder helhet för individerna i det organisatoriska sammanhanget?
  2. Organisationen är en enhet i sig själv. Vad betyder helhet för organisationen som ett levande system?
  3. Organisationen är en del av sin omvärld. Vad innebär helhet i förhållande till samhället, omvärlden, etc?

I självstyrande organisationer vill vi att människor ska komma till jobbet och vara den person de är, utan att känna att de behöver ta på en fasad, spela en roll. Det vore dock ett misstag att tro att i den här typen av organisationer så är alla människor "teal". Så är det inte, vi som människor är inte synonyma med "stadier", utan var och en av oss är en blandning av egenskaper från olika stadier som reagerar och svarar mot en viss kontext.

Idealet är om du som person kan hitta din rätta plats så att ditt sätt att tänka och vara får möjlighet att uttryckas och att dina förmågor kan komma till sin fulla rätt och utvecklas vidare.

Helhet i relation till organisation som ett levande system kan till exempel handla om att all tillgänglig information är transparent och tas tillvara. Helhet handlar här om att vi som individer i organisationen visserligen har filter men som ett organisatoriskt system så maximeras förmågan att till exempel agera på gamla mönster. Det kan handla om att beslutsfattandet sker där det är mest relevant etc. och inte i enlighet med en hierarkisk beslutsdelegation.

Organisationer är en del av en social och samhällelig kontext, och i den här typen av organisationer är man mer medveten om detta än andra.

En organisation har ett högre syfte att fylla, ett bidrag till (om-)världen. Organisationens syfte handlar om att den för sitt existensberättigande genom att på något sätt bidra till att förbättra villkoren i den värld vi lever i. Detta behöver organisationen definiera och ständigt utmana för att också bidra till att skapa en hållbar organisation.

Så som svar på min fråga i rubriken; "Helhet - vad är det för flum?" så är mitt svar att detta är allt annat än flummigt! Det är snarare verksamhetskritiska aspekter som du behöver beakta, för att kunna bygga en långsiktigt hållbar och framgångsrik organisation med välmående människor.

Read More